Goda skolresultat för elever på gymnasieskolans idrottsutbildningar

Skolverket har för första gången sammanställt statistik om idrottsutbildningar för ungdomar som kombinerar sin gymnasieutbildning med elitidrott.

Av statistiken framgår att eleverna på dessa utbildningar generellt har goda skolresultat, uppnår gymnasieexamen och sällan avbryter sin utbildning. Få av eleverna har professionell idrottsutövare som huvudsakligt yrke efter examen.

– Det här är första gången vi tittar närmare på den här gruppen elever. Vi kan konstatera att de oftast går klart sin utbildning och uppnår både examen och får bra betyg i sina specialidrotter. Den här elevgruppen har generellt höga meritvärden med sig från högstadiet och kanske är de extra målinriktade från sin idrottsutövning och tar med sig det i skolarbetet, säger Christina Sandström, enhetschef Skolverket.

Få elever avbryter, gör uppehåll eller byter program

Läsåret 2022/23 studerade omkring 11 600 elever en idrottsutbildning i gymnasieskolan. Ungefär 1 100 elever läste på riksidrottsgymnasium (RIG) och omkring 10 500 elever på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). En förklaring till den stora skillnaden i antal elever kan vara att fotboll och ishockey endast erbjuds som NIU-utbildning. Dessa idrotter har ett högt antal platser beviljade.

Det vanligaste gymnasieprogrammet att kombinera med en idrottsutbildning är ekonomiprogrammet. Det var mycket få elever på idrottsutbildningarna som bytte program, gjorde ett studieuppehåll eller avbröt sina studier. En stor majoritet av eleverna var kvar på samma utbildning efter tre år.

Många uppnår gymnasieexamen

Av de elever som påbörjade sin idrottsutbildning läsåret 2019/20 och avslutade läsåret 2021/22 så hade 95 procent fått en gymnasieexamen och 5 procent hade slutfört gymnasieskolan med studiebevis med minst 2 500 poäng. För alla elever som började ett nationellt program i hela gymnasieskolan läsåret 2019/20 var andelen 80 procent som tog examen inom tre år och 6 procent som fick ett studiebevis med 2 500 poäng.

Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever på NIU, läsår 2021/22 var 15,1. För avgångseleverna på RIG var motsvarande siffra 16. Betygspoängen var högre än för avgångselever från nationella program i hela gymnasieskolan, där den genomsnittliga betygspoängen var 14,5.

Få har professionell idrottsutövare som huvudsakligt yrke efter idrottsexamen

Bland de som avslutade en idrottsutbildning läsåret 2018/19 var det ett mindre antal som ett år senare hade ett yrke relaterat till idrott. Dessa ungdomar arbetade som professionella idrottsutövare eller idrottsinstruktörer. Sett till gymnasieskolan i stort hade totalt 40 ungdomar yrket professionell idrottsutövare ett år efter gymnasieexamen. Av dessa hade 35 elever läst en idrottsutbildning, varav en klar majoritet läste inom NIU.

– Det är visserligen få till antalet som har idrotten som yrke direkt efter idrottsutbildningen, men det är en hög andel jämfört med elever som gått ett vanligt nationellt program. Många idrottare når inte heller sin toppnivå förrän efter några år som seniorer. Det är viktigt att påpeka att den här statistiken inte fångar in de ungdomar som har ett annat yrke men som fortsätter att tävla på elitnivå efter gymnasieutbildningen. Statistiken fångar inte heller in de ungdomar som flyttat utomlands för idrottskarriärer där, säger Maria Mattsson, undervisningsråd på Skolverket.

Om statistiken

Promemorian omfattar perioden från läsåret 2013/14 till och med läsåret 2022/23.

Idrottsutbildningar i gymnasieskolan Länk till annan webbplats.

Statistiken i korthet

Elever som läste en idrottsutbildning utgjorde cirka 3 procent av alla elever i gymnasieskolan läsåret 2022/23.
64 procent av eleverna på idrottsutbildningarna var pojkar läsåret 2022/23. Andelen flickor har ökat något under undersökningsperioden.
Andelen elever med utländsk bakgrund var 2022/23 lägre än genomsnittet för riket, 9 procent jämfört med 28 procent.
Andelen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning var 2022/23 högre än genomsnittet i riket, 75 procent jämfört med 61 procent.
84 procent av eleverna som läste en idrottsutbildning i gymnasieskolan läsåret 2022/23 gick ett högskoleförberedande program.
Eleverna hade 2022/23 ett högre genomsnittligt meritvärde jämfört med alla elever i gymnasieskolans nationella program, 257,9 jämfört med 232,6.
477 skolenheter hade rätt att bedriva idrottsutbildning läsår 2022/23. Av dessa skolenheter hade 80 procent elever på sina idrottsutbildningar. Nio av tio elever hade en offentlig huvudman.
Eleverna på idrottsutbildningarna läste i stor utsträckning i andra kommuner och län än de var folkbokförda i.
Av eleverna som avslutade en idrottsutbildning läsåret 2018/19 studerade 29 procent på högskola och 28 procent hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare.

Om idrottsutbildningarna i gymnasieskolan

Huvudsyftet med gymnasiala idrottsutbildningar är att elever som satsar på elitidrott ska ges möjlighet att fortsätta sin elitsatsning i kombination med en gymnasial utbildning. Det finns idag två varianter av gymnasiala idrottsutbildningar, RIG och NIU.

Riksidrottsgymnasier (RIG) är riksrekryterande, vilket innebär att elever från hela landet kan söka utbildningarna och blir förstahandsmottagna, vilket innebär att de söker på samma villkor som kommunens invånare. Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) är lokala eller regionala.

På både RIG och NIU läser eleven ett vanligt nationellt gymnasieprogram och kombinerar studierna med idrott. Totalt kan eleven läsa upp till 700 poäng specialidrott.

För att få erbjuda en idrottsutbildning (RIG, NIU) måste skolan vara godkänd av specialidrottsförbundet (för RIG gäller Riksidrottsförbundet) för den idrott de vill erbjuda och ha fått tillstånd av Skolverket, samt för enskilda huvudmän även Skolinspektionen.